Rädda barnens pengar går till lyx.
Tusentals svenskar skänker pengar till Rädda Barnen varje år. De hoppas bidra till en bättre tillvaro för utsatta barn runtom i världen. ”Jag ger inga pengar till Rädda Barnen längre. Om någon frågar mig avråder jag”, säger Elisabet Brunnberg Johnsson som var organisationens chef i Mellanöstern fram till 2007.
Jemen är ett land längst ner på den arabiska halvön. När Elisabet Brunnberg Johnsson som nybliven chef för Rädda Barnens Mellanösternkontor anlände till huvudstaden Sana år 2002 fann hon en verksamhet som gett sig själv fria tyglar. – Jag fick en chock. Man hade två kontor med jättemånga anställda. Man hade en massa Toyota landcruisers och laptops, alla hade mobiltelefoner hemma som de kunde göra som de ville med. Pengar betalades direkt ur ett kassaskåp. Det fanns sexuella trakasserier. Där fanns allt, – Ingen hade vågat röra vid det här. Jag sa upp kontoren och flera av bilarna såldes. Jag har aldrig varit på ett så tyst personalmöte. Det blev mordhot, så klart. De hade inte varit med om något sådant, dessutom var det en kvinna som talade. Vi skaffade ett mindre kontor och försökte reda i det här oerhörda, där man också betalade ut pengar som hamnade hos fruar till män i parlamentet. Vi bara skrattade till slut. Det var så hemskt. Missförhållandena i Jemen bekräftas av Sten Arvidsson, chefsekonom för Rädda Barnens internationella program, som i en rapport beskrivit hur lättvindigt pengar hanterades och hur redovisningen missköttes: ”Sannolikt med avsikt att dölja höga administrativa kostnader, har kontorshyra, vissa lönekostnader m m bokförts på olika insatser, i motsats till instruktioner från kansliet.”
Enligt andra personer med mycket god insyn i Rädda Barnens verksamhet finns flera frågetecken kring hur de nästan 700 miljoner som årligen kommer in från bidragsgivarna förvaltas. När en inhyrd byggare i Darfur plötsligt försvinner med fordon, material och förskottsbetalning låtsas man i bokföringen som om det regnar och till och med som om den planerade skolan faktiskt har blivit byggd. Vid ett annat tillfälle förlorade organisationen tiotals miljoner kronor för att kanslianställda inte följt styrelsens beslut om hur kapitalet skulle förvaltas.
För Rädda Barnen handlar det nu om vad det fortfarande goda ryktet ska användas till. Problemet är inte pengarna utan människors inställning, sa redan Eglantyne Jebb, som grundade Save the Children i England 1919.
Kristina på Rädda Barnen har lämnat en ny kommentar till ditt inlägg "Rädda barnen och Röda Korset - Organisationer i bl...":
Hej, läs gärna vår kommentar om artikeln på vår blogg.
Upplagd av Kristina på Rädda Barnen för http://dodstrakigt.blogspot.com den den 14 oktober 2009 16:14
Även Röda Korset har problem.Tidigare i år sparkades Johan af Donner, kommunikationschef på Röda Korset för att han förskingrat pengar från Röda Korset till annan egen verksamhet i ett tryckeri, organisationen upptäckte att det betalats ut "stora summor" för falska fakturor.
Den 11 juni gick Bengt Westerberg, styrelseordförande i Röda Korset, ut i DI och tonade ned den bedrägerihärva som drabbat Röda Korset: ”Det finns inte alls några misstankar om förskingring. Röda Korset har köpt tjänster av ett tryckeri som Johan af Donner också har gjort extraknäck för. Johan af Donner har inte berättat om de privata extraknäcken för Röda Korset”, sa Bengt Westerberg. Detta var antagligen ett försök att släta över för att inte skada organisationens namn, ändå är det inte försvarligt att göra ett sådant uttalande innan man tagit reda på fakta.
Enligt en uppgift jag har var/är Röda Korset topparnas löner fördelade på följande vis kommunikationsdirektör Johan af Donner 600000:-/år. generalsekreterare Christer Zettergren 1200000:-/år. ordförande Bengt Westberg 800000:-/år, dessa pengar som betalas ut i löner ska komma från medlemsavgifter och avkastningar från annat kapital och är sådeles inte direkt pengar som folk skänkt.
1 kommentar:
Hej, läs gärna vår kommentar om artikeln på vår blogg.
Skicka en kommentar