onsdag 3 november 2010

Hur är en svensk?

Svenskarna mest rädda för konflikt är en rubrik på aftonbladet.se idag. Knappt hälften av svenskarna skulle ingripa för att utreda orättvisor på jobbet och bara hälften vågar uttrycka sin åsikt på arbetsplatsen, enligt en nordisk undersökning från försäkringsbolaget Moderna. Jämfört med invånarna i de andra nordiska länderna är svenskarna mer benägna att undvika konflikter. I undersökningen som omfattar Danmark, Norge, Sverige och Finland deltog drygt 1 000 personer per land.

En åsikt kan ju uppfattas av andra som antingen negativ eller positiv men jag antar att det handlar om att "gå mot strömmen" att ha en annan uppfattning än vad majoriteten har, eller att ständigt lägga sig i varenda diskussion och konflikt. Hur smart är det att alltid säga vad man tycker, tänker och känner, om man t.ex inte gillar sin chef eller hur hierarkin fungerar på sin arbetsplats hur smart är det att ständigt ge uttryck åt detta, om det blir svåra tider för företaget och om åtstramningar måste till så kommer detta naturligtvis att ligga den som gnällt i fatet, den kommer antagligen bli den första som förlorar sitt jobb, så det är nog inte särskillt smart att ständigt uttrycka sin åsikt på jobbet. Tala är silver tiga är guld.

Ofta får man höra att vi svenskar som personer är lite introverta, vi sitter tysta och lägger oss inte i, jag har aldrig gillat detta påstående utan istället tyckt att det är de andra som helt enkelt inte kan hålla käft, eller är konfliktsökande och grälsjuka. Psykologin delas grovt in i två grenar, en som ser på olikheter och en som ser på likheter mellan människor. Differentialpsykologin som arbetar med skillnader mellan människor har letat skillnader mellan människor på många områden och på många olika sätt. I all denna forskning finns det en skillnad som alltid dyker upp och som visat sig vara den tydligaste mellan människor; introversion och extraversion. Introverta människor är de som vänder sin energi mer inåt, föredrar ensamhet eller mindre sällskap, och som har större behov av lugn och ro på egen hand. Extroverta vänder tvärtom sin energi utåt, föredrar att umgås oftare med människor och gärna fler på en gång.

Jag är nog själv lite introvert, jag trivs ofta med ensamhet, jag är iallafall inte rädd för den, jag har ganska få relationer till andra människor, men de få jag har är å andra sida ganska djupa, jag känner mig lugn och säker och känner självförtroende, och det är precis sådana människor som jag själv trivs bäst med, sådana som inte tänker genom att prata och som hela tiden söker bekräftelse, är ytliga, såna som inte handlar först och tänker sen.

Ofta när jag suttit ute på café eller annan allmän plats och hört människor (ofta sydeuropeér) diskutera, har det varit som om deras samtal aldrig tar slut, när den ene gör en andningspaus tar den andre vid, de babblar verkligen och man undrar om de någon gång under sitt samtal tänker efter, det är som om varenda bild och intryck som finns i deras hjärnor just då, varje nanosekund absolut måste uttryckas oralt, blablabla-blabla! fan vad glad jag är att jag inte sitter vid deras bord då, och fan vad glad jag är att de som anses vara lite introverta är över tremiljoner människor i detta land. Svenskar är inte konflikträdda, de är bara lite smartare än alla andra.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8063740.ab

2 kommentarer:

Elisabeth Källblad sa...

Intressant tanke.
Gillar många av dina filosofier och slutledningar.

-DES- sa...

Vad roligt, nu blev jag jätteglad.